användbara och icke användbara idéer. lite som haute couture och hundförarbyxor.

du har sett dem. kreationerna på catwalken som får dig att tappa hakan och där det första du tänker är: ”hur fasen kom de på detta?”. haute couture baby! otroligt hantverk, detaljrikedom och total wow-känsla, men du skulle nog inte ta på dig något av det (jag skulle, lätt, om det någonsin gjordes i normal storlek). i alla fall inte om du var ute efter något… användbart. praktiskt. till vardags. men för en stund så drömmer du dig bort till en värld där dessa kreationer inte är något konstigt. och kanske börjar du i huvudet skapa egna innovativa lösningar – på kläder eller något annat. men när du sedan går ut med hunden på kvällspromenaden så tar du på dig dina praktiska och extremt bekväma hundförarbyxor (ja, de heter så).

exakt så är det med idéer: det finns ”haute couture”-idéer – och så finns det ”bruksidéer”. och vi kan inte leva utan någon av dem. för de där galna (tänk att vi just ofta använder uttrycket ”galna idéer” om en idé som är lite lite utanför det normala…) idéerna behövs för att väcka vår fantasi, stretcha vår vardagskreativitet och ge oss nya perspektiv. sedan sätter vi oss vid skrivbordet och skapar idéer som är i högsta grad relevanta och användbara.

de icke användbara idéerna har en superviktig funktion och ett användningsområde som vi ofta glömmer. deras enda jobb är egentligen att utveckla oss som idégenererare. för kom ihåg att en idé, för att kunna kallas idé, måste ha två komponenter: nytt och nyttigt. om vi själva inte får in ny inspiration någonstans ifrån, så kommer våra ”idéer” i själva verket vara ”förslag” utan någon som helst innovationshöjd. så innan du avfärdar en kreativ och inspirerande stund av galna idéer, fundera på om det inte är just precis vad du behöver. lite haute couture, fast inom din domän.

och på tal om haute couture förresten – den här familjen har just binge tittat på ”Baking Impossible” på Netflix, där i ett av avsnitten skulle deltagarna skapa ätbar haute couture. om man inte får ens egna idéer att snurra igång av att titta på en sådan serie, ja då finns det tyvärr inget hopp. jag själv hade nytta av programmet bara några dagar senare när vi vid en kreativ övning skulle komma på så många lösningar som möjligt för en glass att inte smutsa ner glassätarens händer. det fanns användbara idéer som en ny typ av glasspapper – men det fanns också idéer (bland annat från yours truly) där glassen låstes fast vid en höftanordning som skulle kasta upp en glassbit vid varje höftvick (av någon oundgrundlig anledning tänkte jag på Elvis) så att man faktiskt inte hade glasskonen i handen mer än vid själva montaget. troligen helt opraktiskt och icke-användbart. men väldigt festligt. precis som haute couture.

(originalbild: Los Muertos Crew för Pexels)